Jag vill passa på att tipsa om filmen Polis. Polisse är den franska titeln. Den handlar om barnskyddsroteln hos den franska polisen i Paris. Här får man både skratta och gråta. Det finns många starka scener, den jag själv grät till var när en pojke måste skiljas från sin mamma. Hans desperata skrik och man kan riktigt känna paniken. En del recensioner har jämfört den med serien the Wire, men det var inget som direkt slog mig. Den handlar i och för sig om en grupp poliser och deras struliga privatliv som inte blir bättre av ett jobb med oregelbundna arbetstider där man möter trasiga barn varje dag. En stark liknelse är också den ständiga kampen mot inhumana äldre manliga chefer. Historien är baserad på verkliga fall. Det är hela tiden nya barn och ungdomar som visas och vi som åskådare får inte följa någon av offren. Tanken är kanske att ge en känsla av dokumetär för att visa dessa polisers vardag. Regissören spelar själv rollen som den kvinna i filmen som ska dokumentera polisernas arbete för inrikesdepartementet genom bilder. Hon är först bara i bakgrunden, men blir snart en del av gruppen. Hon kanske symboliserar oss åskådare som genom linsen får betrakta det arbete som polisen gör och hur vi blir allt mer engagerade. Polisse är dock aningen lång, men slutet fungerar bra. Väl godkänd film.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar